marialinneajohansson

Lördagen hade ja inte ställt någon väckarklocka men vaknade ändå tidigt av ungar som skrek. Hade ju bestämt att ja skulle berätta för Heather om rematchen nu när hennes fördelsedag varit men hon var så snabb att åka iväg innan ja duschat klart så de va bara o vänta igen. Hem från affären kom dom när ja var ute. Då la hon Rian o åkte sen iväg för att hämta nåt. Eftersom ja ville prata med henne utan att barnen skulle höra gick ja ut o väntade på henne. Hade ju planerat att cykla ner till stan men fick stå o vänta ett bra tag innan hon kom.

Då var de dags. Heather körde in bilen i garaget o sa att de nog skulle börja regna snart. 

ja sa: 

 

-Hey, I need to talk to you.

- Okey, what's up?

- I've been thinking a lot and I have decided that I'm gonna do a rematch. 

 

så enkelt vare sagt! Kändes sååå skönt på en gång, men ändå så jobbigt. Ja började såklart lipa o Heather blev ledsen med. Hon försökte övertala mig att stanna kvar o frågade va hon kunde göra för att ja skulle ändra mig. Ja förklarade att de va såå mycket som var dåligt o att de inte gick att göra bra tyvärr. Hon sa att: hur ska ja kunna berätta de här för barnen? o ja ville ju inte utsätta dom för mer "förändringar o sånt" eftersom de redan är så mycket med deras pappor.

 

Inte var de lätt att vara allvarlig då men hon gjorde de tyvärr bara värre när hon försökte ge mig skuldkänslor. När ja cyklade hemifrån med tårar nerför kinderna var ja lycklig! Jag hade förvånat mig själv ännu en gång o gjort något jag kanske inte egentligen vågade!

 

Får passa på att säga ett STORT tack till alla som gett mig råd, tips o stöttat mig! :)

(En rolig sak var att när ja på kvällen träffade Grandma Mary sa hon att hon förstod precis hur ja kände de, o hon var enormt imponerad att ja stått ut så länge i detta kaos, hon tyckte precis samma saker som jag var dåliga!)

 

Resten av lördagen spenderade ja downtown Naperville, sedan ringde Karin o Sandra C. Först planerade vi att gå ut o äta men sedan bar de istället av till ett födeledagskalas. 

Vi kände inte han som fyllde 50 men Karin kände hans söner o några fler unga. Vi kände oss rejält uttittae då vi kom men efter att ha ätit gratis mat o tårta, fått frågor om vilket språk vi pratade o spelat nåt amerikanskt frisbeespel så spenderade vi resten av kvällen med att sitta o diskutera saker om Sverige o USA, o prata i största allmänhet om allt möjligt!

De var också väldigt spännande att höra deras uttal av namn som Zlatan Ibrahimovic o Fredrik Ljungberg. Inte var de som dom trott iallfall! (En av killarna var fotbollstokig o visste mer om svenskarna än vad vi gjorde.. )

 

Söndagen vaknade jag av att Sandra H ringde o frågade hur allt gått när ja berättat om Rematchen o om ja fått tag i min Lcc. Sandra var inne i Chciago med sin bästa vän Fia som kommit dagen innan från Jönköping. 

5 minuter efter att vi lagt på telefonen bestämde ja mig för att åka till Chicago med. Kollade tågtidtabellen o insåg att tåget gick om 30 min! på med kläder o i med linserna! Fram me cykeln o trampa på!

På 15 min hann ja till tågstationen i tid!! men såklart var ju tåget försenat så ja fick stå o vänta i en halvtimme på de!

efter en timmes färd i ännu ett proppfullt tåg var ja inne i underbara älskade Chicago. Solen sken o himlen var blå!

 

Efter en lunch i solen började ja gå förbi "Sears Tower" mot Millenium Park o "Bönan". Vidare mot hamnen, "Shedd Aquarium", "Field Museum" o Soldier Field. (Snart äre U2!!)

Tillbaka mot hamnen o "Buckingham Fountain". Vidare o vidare mot härliga, somriga "Navy Pier" där man får en underbar sommarkänsla o bara vill äta glass! 

Efter detta hade ja gått omkring med mina kameror o alla turister i Chicago i 5 timmar! För att inte döda mina fötter helt tog jag vattentaxin tillbaka till tågstationen o njöt av Chicagos alla höga o fina byggnader från vattnet. Härligt o åka båt!

 

Hem kunde ja cykla lite saktare o när ja kom hem gav jag mina fötter ett varmt bad! Skööön dag då ja bara umgåtts med mig själv! :)